ISK eller KF?

I en Kapitalförsäkring, KF, står försäkringsbolaget som ägare av aktierna. Denna sparform är mest fördelaktig för utländska aktier. När du får utdelning på utländska aktier drar ursprungslandet en källskatt på 15 %. Försäkringsbolaget begär avräkning åt dig och du får tillbaka källskatten inom ett par år. Du betalar alltså ingen skatt på utdelningen från dina utländska aktier.

I ett investeringssparkonto, ISK, är det lite knepigare. Har du underskott av kapital vid deklarationen får du nämligen inte göra större avdrag än 500 kr. Detta tak slår många i p.g.a bolån. Skatten på utdelning från utländska aktier landar då på 15 %. Detta gör det mer fördelaktigt att ha utländska aktier i en KF.

Skillnaden mellan ISK och KF är att i en ISK äger du aktierna och har därmed möjlighet att rösta på bolagsstämmorna. I både ISK och KF schablonbeskattas hela kapitalet, oavsett om den faktiska avkastningen är positiv eller negativ. Med schablonskatten följer också att du inte behöver deklarera köp och försäljningar. Schablonskatten motsvarar statslåneräntan den sista november föregående år + 1%. 2018 är den 0,45 %. När det gäller ISK beräknas schablonskatten kvartalsvis vid mätpunker det sista datumet varje kvartal. När det gäller KF beräknas schablonskatten halvårsvis.

Vid köp och försäljning av aktier betalas en courtageavgift. Storleken på denna kan du välja beroende på hur stort belopp du har på dina affärer. Jag har valt Courtageklass Mini vilket innebär 0,25 % eller lägst 1 kr i Norden, respektive 0,25 % eller lägst 9 kr utanför Norden. Handlar du aktier för 400 kr kommer du upp i courtage på 1 kr och handlar du för 3600 kr kommer du upp i courtage på 9 kr. Att göra affärer på lägre belopp än detta innebär att du betalar ett procentuellt högre courtage.

                       400 kr x 0,0025 = 1 kr       

                     3600 kr x 0,0025 = 9 kr